Kompostering

Kompostera ditt trädgårdsavfall och få bästa jordförbättraren.

Hur gör man?

Kompostbehållare

Du vill antagligen ha någon sorts behållare till trädgårdsavfallet, men det går även bra att bara lägga trädgårdsrenset i en hög på marken. En kompostbehållare kan du köpa eller bygga själv.

Här är ett exempel på en kompostbehållare som du kan snickra själv. Använd inte tryckimpregnerat virke.
Byggbeskrivning: Bygg din egen trädgårdskompost – Sara Bäckmo

Det är bra att ha två kompostbehållare, eller två fack. När ena facket är fullt, så fyller man i det andra facket medan det första får “mogna”.

Du kan även göra din kompostbehållare av pallkragar eller kompostgaller. En nackdel med kompostgaller är att om det kommer in ljus på sidorna så kan ogräset börja växa där.

Färdiga kompostbehållare i plast finns i många varianter och prisklasser. Kolla att den är enkel att montera och att tömma. Den ska inte vara för liten heller.
Det är inte nödvändigt med en varmkompost, men fördelen är att komposteringsprocessen kan pågå även när det är minusgrader ute.
En nackdel med täta komposter med lock är att det kan bli torrt och då får man vattna. En fördel är att det inte kommer in solljus. Om behållaren är alltför tät så det inte kommer in syre, så kan växtmaterialet börja ruttna istället.

Kompostbehållaren ska vara öppen i botten och vara i direkt kontakt med marken. Du kan t.ex. ställa den i ett hörn av gräsmattan. Den ska helst stå skuggigt för att inte torka ut.

Gör så här

Börja med att lägga litet ris i botten av högen eller behållaren.

Sedan kan du lägga i ogräs, blast, överbliven frukt, gräsklipp, höstlöv och nermalda eller sönderklippta grenar och kvistar från beskärning. Du kan även lägga i potatisskal, kaffesump och annat från köket men aldrig lagad mat
eller någonting från djur, det drar till sig råttor. Läs mer i Sorteringsguiden om vad man kan lägga i komposten.

Det är bra att varva “blött” material och “torrt” material. Tänk som tunna lager i en lasagne. Ju mer finfördelat materialet är desto snabbare bryts det ner. Det är bra att blanda om och lufta komposten ibland.

Om det blir för torrt i komposten så kan förmultningen stanna av och man kan även få problem med svartmyror. Då får man vattna.

Om man lägger i för stora mängder “blött” material på en gång, som gräsklipp eller frukt, så kan det bli för kompakt och börja ruttna. Då får man blanda upp med t.ex. torra löv och kvistar. Man kan också lägga i sönderrivna äggkartonger.

Om man vill “boosta” komposten litet extra så kan man gödsla den med t.ex. nässelvatten eller guldvatten.

Använda kompostjorden

Komposten är färdig när den ser ut som jord och luktar som jord. Det brukar finnas material högst upp och på sidorna som inte multnat klart. Det slängs tillbaka och får ligga i komposten ett varv till. Om man vill kan man sålla den färdiga kompostjorden för att bli av med alla oförmultnade småpinnar, rötter och klumpar.

Blanda ner kompostjorden i t.ex. pallkragar och odlingslådor.

Kompost är jättebra för att förbättra strukturen på lerjord.

Kompost tillför näring till jorden, bland annat kväve, fosfor och mikronäringsämnen.

Läs mer om kompostering här:
Lätt om odling nr 13, Kompostera trädgårdsavfallet

Få råd av andra kolonister

Vill du få tips om hur du kommer igång, eller titta vad andra valt för lösningar för sina komposter, så är du välkommen att prata med andra kolonister, t.ex. någon av oss:

• Arne Karlsson, stuga 20
• Rolf Johansson, stuga 41
• Ingrid Sjunnesson, stuga 45
• Rakel Selin, stuga 92